I
dag hjälpte jag en fågelunge...en stoor. Jag tror det var en korp. Hon satt på en trave med takpannor som låg på marken och skrek och pep. Hon kunde inte flyga upp. Det var för lågt! Då tog jag en kratta och vände på den så skaftet kom mot den. Försiktigt, försiktigt höll jag fram skaftet och höll det framför fåglen. Hon satt still och bara tittade. Jag höll skaftet nära hennes ben och då klev hon upp på skaftet! Sakta, sakta höjde jag skaftet mot det närmaste trädet. Fågeln satt kvar. Jag höll skaftet mot en gren och till slut klev hon av skaftet och satte sig på grenen:
Här har jag beskurit bilden så fågeln skulle synas bättre!
Efter en liten stund i trädet så kastade hon sig ut och flöööööööög! Så härligt att se!
Sonen har fortsatt att hjälpa mig i trädgården. Vi ska lägga singel på infarten men måste först få bort en massa ogräs! Oj vad det sitter fast. Men han fick bort det mesta. Det syns på den högra bilden:
Jag glömde ta en bild ínnan han startade men det såg ut som det gör på den vänstra bilden!
Nu blommar ännu fler jättevallmon i min trädgård! Den här tycker jag är såå tjusig: